Polisrazzior och beslagtagna datorer. Inskränkningarna i det civila samhället och i Ungerns organisationsfrihet under premiärminister Viktor Orbáns Fidesz regering fortsätter. Men civilsamhället börjar slå tillbaka. Det visar en rapport över de senaste årens händelseutveckling i det ungerska civilsamhället, som Amnesty International har släppt.
I rapporten redogör Amnesty särskilt för händelserna kring den så kallade ”Norge-fonden”, ett samarbete mellan EU och EEA-länderna Lichtenstein, Norge och Island om stöd till demokrativerksamhet i EU-länder i främst Syd- och Östeuropa, bland annat Ungern. Forum har tidigare rapporterat om hur Ungerska staten anklagade mottagare för att gå utländska intressen.
I efterspelet har flera rättsprocesser påbörjats där ideella organisationer har stämt den statliga revisionsmyndigheten KEHI för intrång när de utredde utländsk finansiering. Nu har det visat sig att rätten står på de ideella organisationernas sida. En första vinst kom i slutet av mars då organisationen Hungarian Civil Liberties Union vann mot KEHI i domstol, en vinst som innebär att myndigheten måste offentliggöra varifrån direktiven om de speciella utredningarna kommit ifrån, och på vilka grunder.
Rörelseutrymmet för civilsamhällets organisationer är allt mer inskränkt i Orbáns illiberala demokrati, som han själv kallat den, även om övervakningstaktiken inte visat sig fungera på alla, som exempelvis Hungarian Civil Liberties Union. Organisationerna vittnar om att deras rykte och relationer till finansiärer har blivit skadat i samband med utredningen och att det är anklagelserna om oegentligheter och kriminalitet som orsakat det. Amnesty varnar för att civilsamhället kan komma att censurera sig självt framöver och avstå från att söka utländska medel för att slippa misstänkliggöras.
Det var under sommaren 2014 som den ungerska regeringen anklagade utländska makter för att vilja lägga sig i Ungerns inrikespolitik då medel från den så kallade Norge-fonden hade gått till grupper som hade kopplingar till det gröna och liberala oppositionspartiet LMP, ett parti som landade strax över fem-procentsspärren i valet 2014. Framför allt är det Ökotars, den paraplyorganisation som fått i uppdrag av den Ungerska staten att implementera fondens arbete i Ungern och fördela bidragen som särskilt har kommit att bli måltavlor för regeringens nedslag med anklagelser om partisk fördelning av fondens medel.
I december fråntogs Ökotars sitt organisationsnummer till följd av regeringens revisionsutredning. Samma sak hände även tre andra organisationer för att de enligt KEHI inte hade varit tillräckligt samarbetsvilliga i samband med att myndigheten begärde ut och beslagtog dokumentation. I december föreslogs det att det ska bli obligatoriskt för alla organisationer som tar emot utländska medel att registrera sig hos staten då det enligt premiärminister Orbán är viktigt att veta ”vem som står bakom”.
Läs mer
- I anslutning till anklagelserna kring Norge-fonden genomförde revisionsmyndigheten KEHI med hjälp av den ungerska polisen under sensommaren och hösten 2014 razzior mot flera organisationers kontor. Stora mängder information beslagtogs då datorer, servrar och dokument utifrån misstankar om förskingring, ”finansiella oregelbundenheter” och ”stöd till oppositionspartier” i distributionen av EEA-fondens medel.
- Läs Amnesty internationals rapport här: ”Their backs to the wall – civil society under pressure in Hungary”