Ny rapport från FRII: Givare osäkra på vilken nytta deras pengar ger
30 maj | 2017
Medlemsavgifter mindre andel av organisationers intäkter och behov av större engagemang från civilsamhället i digitaliseringsfrågor. Det är några av trenderna kring civilsamhällets finansiering som konstateras i den färska rapporten "Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?" från Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII).

Civilsamhällets förutsättningar, verklighet och framtida finansiering. Det behandlar FRII:s nyligen släppta rapport "Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?". Här lyfter vi fram några av rapportens resultat.

Varifrån kommer pengarna?

Den offentliga finansieringen utgör cirka 30 procent av civilsamhällets totala finansiering. Resterande kommer från hushåll och företag men här går det inte att vara helt säker på hur uppdelningen ser ut.Trender som lyfts fram är:

  • att finansiella intäkter utgör en allt större del
  • att andelen medlemsavgifter har sjunkit under de tre senaste åren
  • att hushållen lägger 3,2 procent av sin konsumtion på civilsamhället
  • att 6/10 skänker pengar (63 procent av kvinnorna, 51 procent av männen)
  • att en stor del av den ideella sektorns finansiella resurser från både hushåll och den offentliga sektorn kommer från försäljning. Försäljningsintäkter är en mycket större del än medlemsavgifter, och 70 procent av transaktioner mellan offentligt och ideellt är försäljning, 30 procent är bidrag.

Givandet ökar - men sektorn lyckas inte attrahera de nya resurser som finns

Givandet till ideella organisationer i Sverige har ökat, men samtidigt väljer svenskar att lägga en allt mindre andel av sin konsumtion på civilsamhället. FRII konstaterar därför att den ideella sektorn inte lyckats attrahera de nya resurser som finns i en växande svensk ekonomi. Här finns en utmaning och en möjlighet för den ideella sektorn.

Osäkerhet från allmänheten om verksamheternas nytta

Trots en fortsatt positiv inställning till ideella organisationer från allmänheten pekar årets undersökning på en osäkerhet bland givare om skänkta pengar når fram och om projekten eller verksam­heterna som bedrivs gör nytta. Drygt hälften (55 %) bedömer att projekt som ideella organisationer driver och samlar in pengar till gör nytta i mycket eller ganska hög grad, medan resterande anger att de är osäkra, inte vet, eller anser att ideella projekt till låg grad gör nytta. Vad kan detta få för konsekvenser för givandet och engagemanget för civilsamhället? FRII konstaterar att svaren i undersökningen visar att insamlingsorganisationer måste bli bättre på att förtydliga varför både avlönad personal och administrativa stödsystem är viktiga delar av organisationens effektivitet och förmåga att göra insatser, samt bättre kommunicera effekterna av det som görs.

Liten tilltro till framtida offentlig finansiering

Den offentliga sektorns finansiering av ideell verksamhet sker dels genom bidrag och dels genom köp av tjänster. När det gäller bidragsgivning har den enligt rapporten varit stabil de senaste tre åren, men när det gäller framtida finansieringsmöjligheter verkar organisationer vara minst optimistiska till just statliga och kommunala bidrag.

Digitaliseringen påverkar civilsamhällets möjligheter till finansiering

En av de framtidstrender som kommer att påverka civilsamhället och dess finansiering på kort sikt är teknikutvecklingen och digitaliseringen. För att uppfattas som relevanta, skaffa finansiella resurser och rekrytera volontärer måste civilsamhället därför i högre utsträckningen än idag engagera sig som aktörer i den digitala utvecklingen, skriver FRII i rapporten.

 

Läs mer

Rapporten baseras på fem olika typer av informationskällor:

Offentligt tillgänglig statistik; Rapporter och artiklar; En givarundersökning utförd av Novus; En organisationsenkät från PwC; och FRII:s sammanställda statistik kring insamling.

Då det inte finns heltäckande statistik över insamling av gåvor i Sverige definieras insamling som gåvor som skänks till organisationer med 90-konto och som därmed rapporterar till Svensk Insamlingskontroll.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.