Högre kunskap och större förståelse för det civila samhällets villkor och organisationsform samt en ökad dialog och samverkan mellan idéburet och offentligt. Det krävs för att samhället ska kunna ta till vara på civilsamhällets inkluderande kraft menar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i deras nya rapport Flyktingmottagandet – Det civila samhällets roll och villkor.
I fredags lämnade MUCF rapporten Flyktingmottagandet – Det civila samhällets roll och villkor till regeringen. I rapporten granskas civilsamhällets roll och villkor i mottagandet av nyanlända, i syfte att säkerställa att civilsamhället kan fortsätta vara en inkluderande kraft i samhället.
En av rapportens slutsatser är att det finns en stor kompetens och drivkraft bland det civila samhällets aktörer som är av central betydelse i arbetet med mottagandet, etableringen och integrationen av nyanlända och asylsökande. Det understryks att civilsamhället har ett mervärde och specifika särdrag som möjliggör dess kapacitet att höja kvaliteten på de insatser som bedrivs inom det sociala fältet. Det offentliga bör därför på ett bättre sätt ta till vara på det stora engagemanget, mångfalden och särdragen som finns bland civilsamhällets organisationer, menar man i rapporten.
Några slutsatser från rapporten:
- Många organisationer upplever att de behandlas som företag
- Flera organisationer uppger också att de inte får tillräckligt med information och kunskap om situationen från offentligt håll. De räknas helt enkelt inte som en samhällsaktör.
- Behoven av bättre dialog samt högre kunskap hos tjänstepersoner är därför något som återkommer i rapporten.
- Bättre ekonomiska villkor och mer långsiktiga förutsättningar efterfrågas av de ideella aktörerna
- Även ändringar i regelverk för att minska administrativ och byråkratisk börda
Också lagar som exempelvis LOU (Lagen om offentlig upphandling) bör ses över och förändras för att se till så att civilsamhällets organisationer, och särskilt de mindre etablerade aktörerna, kan delta i offentliga upphandlingar, menar man i rapporten. Flera organisationer pekar på att tjänstepersoner är osäkra på och inte har tillräcklig kunskap om upphandlingsregler eller dess alternativ. Detta gäller bland annat kring samverkansformen Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP – läs mer om det här).
MUCF menar nu att det måste till en utbildningssatsning av tjänstepersoner för att stärka dialogen och samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor. Det behövs en bättre förståelse för civilsamhällets särart, villkor och organisationsform hos den offentliga sektorn. Genom att öka kunskapen om det civila samhället kan också mer långsiktiga förutsättningar skapas för organisationer att utveckla sin verksamhet, menar man i rapporten.
Läs mer