Göteborg stoppar bidrag till kristna scoutverksamheter
Göran Pettersson, Forums generalsekreterare.
13 mar | 2018
Religiös verksamhet är diskriminerande. Det hävdar idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad och nekar därmed två Equmenia-församlingar bidrag för sin scoutverksamhet. Mycket tveksamt agerande från staden, menar Forum i en kommentar.

Numera är det alltså enligt Göteborgs stad inte förenligt med reglerna för bidrag till civilsamhället att ha en kristen värdegrund. Det är ett märkligt sätt att se på civilsamhällets organisationer där vår värdegrund alltid står i fokus för verksamheten. Hade Equmenia varit en odemokratiskt uppbyggd organisation med värderingar som står emot demokratins idéer hade det ju varit en helt annan sak.

Jag har svårt att se att staden skulle neka en kvinnoorganisation bidrag utifrån tanken att endast kvinnor kan vara medlemmar och aktiva, eftersom hela idén om detta utgår ifrån verksamhetens mål och värdegrund om att uppnå jämställdhet. Exempelvis i arbetet med ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn.

Det var i november 2017 som två Equmeniaföreningar i Göteborg fick nej till ett bidrag de fått av Göteborgs Stad under flera år. Stadens idrotts- och föreningsförvaltning anser att församlingarnas scoutverksamhet är diskriminerande därför att de säger sig vilja föra ut evangeliet om Jesus Kristus.

"Om man säger sig vilja sprida det kristna budskapet då har man exkluderat många", säger säger Veronica Johansson, enhetschef på idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad till tidningen Dagen. 

Beslutet baseras på kommunens regler att: ”Föreningens verksamhet får inte leda till diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.” Stadens tjänstemän säger att bidragsreglerna inte har ändrats men att tolkningen av dem ändrats.

Att församlingarna hälsar alla välkomna, och att ingen avkrävs vare sig tro eller bekännelse, verkar inte spela någon roll för kommunens beslut. 

Debatten om demokratikriterier har kommit upp i flera sammanhang i samband med att förhindra att statliga bidrag ska gå till våldsbejakande organisationer. Kultur- och demokratiminister Alice Bah-Kuhnke har också tydligt uttryckt den politiska viljan. Inte minst i en nytillsatt utredning om demokratikriterier vid bidragsgivning till civilsamhället som ska vara klar i juni 2019. Så sent som igår lämnade även utredare Ulf Bjereld över utredningen om Statens stöd till trossamfund.

Att statliga bidrag inte ska gå till våldsbejakande organisationer är nog de allra flesta överens om. I grundlagen (regeringsformen) stadgas även att:

"Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.”

I ett antal förordningar som styr statlig bidragsgivning står det även att ”demokratins idéer” ska vara utgångspunkt för bidragsgivningen. Men vad betyder det? Så fort detta ska prövas mot verkligheten blir det svårt. Vilken typ av åsikter är tillräckligt extrema? Vilka handlingar är över gränsen? 

I en tid när det uppenbarligen blivit viktigare att dra gränser för vad som kan betraktas som att leva i enlighet med demokratins idéer och att också använda diskrimineringsgrunderna som ett sätt att avgränsa vad offentliga medel får gå till, blir de två utredningarna om demokratikriterier nu mycket viktiga. I grunden handlar det om att vi som samhälle måste svara på frågan om vad mångfald betyder. Betyder det att alla verksamheter som får offentliga medel måste vara likadana eller betyder det att samhällets sammanlagda resurser öppnar möjligheter för alla?

Vi får aldrig glömma att civilsamhället som en självständig, en fri röst, debattör och aktör är helt centralt i en fungerande demokrati.

Göran Pettersson
Generalsekreterare
Forum - idéburna organisationer med social inriktning

Läs mer

Läs grundartikeln i Dagen här. Här finns också mer om vad staden skriver