Den bredare överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhälle som skrevs under tidigare i år är ett svar från regeringen på den utredning som har utrett civilsamhällets förutsättningar. Och ett antal förslag är positiva men vi saknar fortfarande lösningar på många viktiga frågor. Trots att civilsamhällets demokratiska bidrag behövs nu mer än någonsin.
Vi vet hur viktig roll civilsamhället hade under hösten 2015 när många flyktingar kom till Sverige. Men lika viktig är vår roll just nu. När organisationer skriker sig hesa över hur asylpolitiken drabbar de mest utsatta vilket också gör det idéburna uppdraget näst intill omöjligt. Nu mer än någonsin står organisationer också upp mot rasism och nazism när vi ser ett samhälle som drar isär, när krafter som vill stänga ute växer sig starkare.
Utredningen för ett stärkt civilsamhälle var en chans att just stärka idéburna organisationers roll och förutsättningar för att fortsätta och framför allt kunna växla upp sitt arbete. Men vi ser inte att utredningens förslag nu tas på allvar när regeringen igår släppte skrivelsen som ett svar på utredningen.
Det finns såklart några bra förslag, som att bredda stödet till inte bara trossamfund, utan också till andra organisationer som upplever hot och hat. Däremot är vi inte övertygade om att statens politik och praktik när det gäller vad som är demokratisk organisering hittills bidragit till minskat hot och hat. Tvärtom tycker vi att det finns tendenser till att vissa organisationstyper, dras över en kam. Exempelvis är muslimska organisationer utsatta för en svartmålning från många håll. Här behövs ett tydligare stöd från den svenska regeringen.
Det är också positivt med den nya breddade överenskommelsen mellan regeringen och civilsamhället som i sig har potential att i olika sakområden där civilsamhället agerar leda till samhällsutveckling. Men då gäller det att koppla överenskommelsen till något som ger inriktning och energi. Vi har föreslagit att Agenda 2030 kan vara en sådan koppling och hoppas fortfarande att detta blir verklighet. Vi välkomnar även en översyn av Allmänna Arvsfonden, då mycket av deras tillgångar i dag inte kommer civilsamhället tillhanda.
Men vart är förslagen om att tydliggöra idéburnas särart i samhället. Många sociala verksamheter har i dag problem med att driva sin verksamhet av just detta skäl. Ett exempel är när organisationer bedriver secondhandbutiker som då ses som kommersiell verksamhet just för att det förekommer försäljning. Detta gör exempelvis att ideella organisationer inte kan arbeta med insatser som Extratjänster för att inkludera fler på arbetsmarknaden. Om staten var tydlig med att det är ändamålet som i grunden avgör om en verksamhet är kommersiell, inte att det finns en kassaapparat i lokalen, så skulle i detta fall många fler kunna rehabiliteras tillbaka till arbetslivet.
Vi undrar också vart förslaget från utredningen om att statliga myndigheter årligen ska rapportera om deras samverkan med civilsamhället tagit vägen? Forum hoppades att detta skulle genomföras för att tydligare kunna se om politiken för det civila samhället verkligen efterlevs. Något sådant förslag läggs inte och därmed blir underlaget för fortsatt dialog i sakfrågor, tunnare än det skulle kunnat vara.
Departementsskrivelsen tar även upp vikten av långsiktiga bidrag och regeringen vill att andelen organisationsbidrag av den totala bidragsgivningen ska öka. Jättebra! Men Forum har tidigare påtalat att uppföljningen av detta mål, som också formulerats i politiken för det civila samhället, inte kan uppnås förrän det i den allmänna statistiken om det svenska civilsamhället går att särskilja organisations- och verksamhetsbidrag. Bra statistik är helt avgörande för att vi ska kunna ta nästa steg och förstå och utveckla det svenska civilsamhället. Ändå saknas det förslag i skrivelsen om att utöka Statistiska Centralbyråns uppdrag gällande just denna fråga.
Det är såklart välkommet att denna skrivelse nu har kommit och att vi ser vissa förslag ligga i linje med vad våra medlemmar vill och behöver. Men vi hade önskat så mycket mer när vi för snart fem år sedan tillsammans med Riksidrottsförbundet och några fler organisationer skrev på DN debatt att civilsamhällets förutsättningar brett behövde ses över. Utredningen som sedan kom gav också många matnyttiga förslag. Men när vi nu ser tydliga förslag lysa med sin frånvaro undrar vi varför inte regeringen tar civilsamhällets roll på allvar när vi lever i en tid då vårt demokratiska uppdrag behövs mer än någonsin?
Göran Pettersson
Generalsekreterare Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Läs mer
Här hittar du själva skrivelsen ”En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (2017/18:246)” som regeringskansliet har lämnat till riksdagen. Där beskriver regeringen åtgärder som genomförts, som föreslås nu och som utreds för framtida förslag. Skrivelsen behandlar fyra områden: dialog, kunskap, bidrag, andra förutsättningar.