Generalsekreteraren har ordet

Att se förändring och förstå
Att världen förändras vet vi. Och att nya tider ställer nya krav vet vi också. Ju snabbare förändringarna kommer och ju mer oförutsedda de är, desto svårare är det att både förstå vad som händer och anpassa sig. Att ta ansvar i en sådan situation är svårt för både små och stora aktörer.

En överraskande stafettpinne
Forum, och en rad andra ideella organisationer, befann sig i en sådan svårförutsebar situation på årets konferens tillsammans med Socialstyrelsen. En situation där nya krav ställdes, och där detta att ta ansvar inte var helt lätt.
Socialstyrelsen har under de senaste åren arbetat för att involvera oss organisationer mer, både när det gäller innehåll och genomförande. Årets konferens var ett samarrangemang mellan Socialstyrelsen och ett antal paraplyorganisationer, där planering, talare och genomförande har skett i samråd. I slutet av den lyckade konferensen inträffade något som kom som en överraskning – både för Forum och andra. Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund erbjöd organisationerna möjligheten att ta över ansvaret för konferensen inför nästa år. Erbjudandet var konkret genom överlämnandet av en stafettpinne, och kombinerades med den raka frågan om det fanns någon från den ideella världen som ville ta emot den. Asplunds förfrågan var oväntad för de flesta i salen, men den var samtidigt en tydlig symbol på en förändrad situation med nya krav.
Att acceptera en sådan stafettpinne gör man naturligtvis inte för egen del, utan för sektorn som helhet. Men vem skulle rent konkret ta emot den?
Ett skäl till att Socialstyrelsen har involverat oss paraplyer vid de senaste årens konferenser, är ju att det tidigare fanns en kritik kring att konferensen blev för ensidig när bara myndigheten svarade för planeringen. I den här nya situationen är det därför mycket viktigt att det inte bara skulle bli en organisation som tog över planeringsansvaret.
Forums representant Ludvig Sandberg tog emot stafettpinnen vid Socialstyrelse-konferensen. Men Forum är bara en av aktörerna. Vi är gärna med och tar ansvaret för frågan, men vi är övertygade om att konferensen bara blir framgångsrik om vi alla samarbetar om ansvaret! Även det offentliga Sverige måste vara med, inte minst genom att ge ekonomiskt stöd så att inte konferensen enbart blir ett tillfälle för de rikare organisationerna.

Att rita om kartan
Även andra upplever säkert att de står inför en svårförutsebar situation eller förändrad verklighet. Att svara upp mot de nya kraven och ta det ansvar man vill och bör ta kan då kännas svårt och otydligt. Jag tror att flera av Sveriges myndigheter och offentliga aktörer upplever något liknande för närvarande.
När mängder av kommuner och andra aktörer, tar fler och fler initiativ till att involvera den ideella sektorn och föreningslivet i samhällets service – då kan man verkligen tala om förändrad värld som ställer nya krav. Vi har vant oss vid att enbart se till offentliga aktörer när vi pratar om den välfärd samhället ger. Men inom den ideella sektorn har vi i många år vetat attt den bilden inte är sann. Nu blir det allt tydligare att kommun efter kommun tar steg mot att involvera ideella aktörer allt mer. Många gånger inleds kommunernas förfrågningar från de behov som äldreomsorgen har, men de stannar inte där. Kommunernas företrädare utökar ofta området mycket snabbt, och inkluderar behov från alla medborgare och inte bara från de äldre.
Jag är övertygad om att många fler är medvetna om de här förändringarna idag. Det är naturligtvis inte så att jag har gjort någon vetenskaplig undersökning kring det, men det finns mycket som talar för min bedömning. Mängden mediala artiklar som beskriver lokala initiativ har ökat radikalt (se mer i nyhetsbrevet, där bara en bråkdel av de lokala exemplen finns med) och är ett tecken. Den stora ökningen av förfrågningar till Volontärbyrån är ett annat (Volontärbyrån har precis startat i Växjö, och startar nu också i Upplands Väsby. Ett antal andra kommuner har också hört av sig). Andra ”bevis” är tex intresset för lokala samtal (Sveriges Kommuner och Landsting har lyft frågan om samverkan mellan den ideella sfären och den offentliga ytterligare, och nu diskuteras prioriteringar och arbetsstruktur) arbetet med att se hur framtidens välfärd kan ske (Socialstyrelsens idéarbete kring att bygga upp olika scenarior om välfärden om 10 år) och ett ökande fokus från den centrala politiska arenan (där regeringen i två av de nyss komna propositionerna har konkreta och tydliga förslag kring stöd för sektorn). Allt detta ser jag som tydliga indikatorer på att världen förändrats och att våra offentliga aktörer är medvetna om det.
För våra myndigheter och offentliga aktörer är snabb respons ofta ganska svårt. Det ligger i sakens natur att stora organisationer har en viss trögrörlighet, och ett långsammare förändringstempo är dessutom nödvändigt för att Sveriges offentliga förvaltning ska vara någorlunda förutsägbar. Så, visst återstår det mycket arbete i frågan. Men att många av våra offentliga organisationer gör stora ansatser och har börjat rita om sina kartbilder är tydligt. Det är processer som förtjänar uppmärksamhet och stöd.
I det här arbetet med att rita om kartan vill vi inom den ideella sektorn vara med. För vi står nämligen för ett antal värden som inte förändras! Därmed blir vår medverkan ett grundläggande bidrag till att hantera de här förändringarna, och göra det på ett positivt sätt. Förändringarna har pågått ett antal år, och att vi nu som sektor får gehör kring våra frågor är mycket positivt. Men vi vill vara aktiva parter i förändringarna, inte bara leverantörer av tjänster.

En snabbt förändrad värld med många nya krav är svår att hantera. För alla. Och att både förstå vad som händer och anpassa sig är en utmaning. Att det inte alltid blir rätt från början är givet eftersom det inte är lätt att vare sig ge eller ta ansvar. Men att ta itu med frågorna och göra konkreta försök till förbättringar är bra!

Göran Pettersson
Generalsekreterare

Du är välkommen att mejla till mig och du har synpunkter på texten.