Civilförsvarsförbundet tvingas till stora nedskärningar
30 mar | 2016
Civilförsvarsförbundet har efter kraftigt minskat statligt stöd och lägre intäkter tvingats gå in i MBL-förhandlingar om halva sin personal. Detta meddelar förbundet efter en hårdnande ekonomisk situation.

Sänkt organisationsstöd och minskade ersättningar för uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som också krävt att förbundet ska betala tillbaka drygt 2,6 miljoner kronor, har drivit Civilförsvarsförbundet till ett nytt inriktningsbeslut om att man nu ska inleda MBL-förhandlingar för hälften av den totala personalstyrkan på 18 personer.

En av de främsta anledningarna till att Civilförsvarsförbundet tvingas till omfattande omstruktureringar är den förändring av organisationsstödsmodellen för frivilliga försvarsorganisationer som genomfördes 2011. Modellen, som har sagts ska komma att förändras, har enligt förbundsordförande Sven Lindgren allvarliga systemfel. Förbundet tappade 65 procent av sitt organisationsstöd i och med förändringen, samtidigt som förbundet sett en minskande uppdragsvolym från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. ”Detta tillsammans med krav från MSB på återbetalning av uppdragsmedel för 2014 på 2,6 mkr, gör att Civilförsvarsförbundet måste vidta kraftfulla åtgärder för att rädda verksamheten”, skriver förbundet.

Civilförsvarsförbundet har även gått ut med en skrivelse till inrikesminister Anders Ygeman, där förbundet informerar om utvecklingen och dess konsekvenser för svensk beredskap. "Om inrikesministern känner att det är viktigt att Civilförsvarsförbundets verksamhet kan fortgå finns det ju plats för initiativ från hans sida", säger Sven Lindgren till TT.

När Forum talar med förbundets generalsekreterare Anders M Johansson, så menar han att förändringen av organisationsstödet och utvecklingen för frivilliga försvarsorganisationer inneburit en allt svårare situation under en längre tid: 

"Organisationsstödet består av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag. Organisationsbidraget varierar med antalet medlemmar, men med ett tak på 9 000 personer. Verksamhetsbidraget, som är den betydligt större delen av organisationsstödet, är en direkt spegling av uppdragsersättningen två år tidigare. Uppdragsersättningen är hårt styrd, betydligt hårdare än vad som oftast skulle vara fallet vid en upphandling. Dyra uppdrag med inte minst höga materielkostnader gynnas. Lokal förankring och aktivitet missgynnas däremot.

Staten har kopplat ett hårt grepp om frivilliga försvarsorganisationer som bedriver verksamhet inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, utan att samtidigt ha uppdrag från Försvarsmakten. Röstbärarrollen har därmed blivit förenad med fara för den organisation, som valt att ha ett medborgarperspektiv på behoven och möjligheterna, genom att den riskerar att betraktas som ”besvärlig”. Dessutom är risken överhängande att medborgarna på sikt blir utförare av statlig verksamhet i stället för kreativa aktörer som främst vägleds av att skydda och rädda liv, hälsa, egendom och miljö genom att i ett samspel med ansvarigt samhällsorgan tänka utanför boxen. Regelverk och praxis är alltid inte optimala för alla kriser.

Sammantaget reduceras politiken för det civila samhället, tillämpad på detta område, till en nullitet. Samtidigt visar händelser i verkligheten såsom skogsbranden i Västmanland och flyktingsituationen att ansvarstagande frivilliga är en oundgänglig resurs."