Debatten om kvinnjourerna större än någonsin
21 aug | 2013
Forum har tidigare skrivit om de ideella jourernas vara eller icke vara. Under sommaren har åsikterna om att utöka stödet till kvinnojourer blivit mer framträdande. Men kritik har även riktats till kommunernas hantering.

Flera domar har den senaste tiden riktats mot män som har utövat våld mot kvinnor i närstående relationer. Göteborgs tingsrätt dömde så sent som den 5 augusti en 51-årig man till 17 års fängelse för att ha dödat sin tidigare sambo. Händelserna har blåst liv i debatten om de ideella kvinnojourernas överlevnad. "Ideella jourer behöver en långsiktig finansiering", skriver Aftonbladet på sin ledarsida den 6 augusti. Samma dag upprepar Vänsterpartiet, enligt Aftonbladet, sitt förslag om att man borde satsa 200 miljoner kronor på kvinnojourerna. Och Svenska Dagbladet skrev i sin ledare den 11 augusti att många kvinnor förmodligen kommer till kvinnojourerna för att undvika att behöva gå till ett myndighetskontor, vilket enligt de är är skäl nog för att verksamheten ska fortsätta vara en del av civilsamhället.

Men kritik har också riktats mot de offentliga instanserna. Det är exempelvis vanligt att kommuner hänvisar till en kvinnojour i stället för att göra en egen utredning. Det menar Inspektionen för vård och omsorg som just nu granskar kommunernas arbete mot våld i nära relationer, enligt en artikel i Dagens Nyheter. Carin Götblad, regeringens samordnare i denna fråga, vill också att kontaktförbudet ska användas oftare av landets åklagare. Samtidigt har regeringen lagt fram ett förslag om att minska kraven för att ett kontaktförbud ska kunna beviljas. Carin Götblad skrev också i början av sommaren på DN Debatt att hon vill se en bättre samordning mellan de instanser som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Myndigheternas arbete borde exempelvis utgå ifrån gemensamma individuella handlingsplaner för att de utsattas krav ska kunna mötas, menar hon. I artikeln skriver hon också att hon ska återkomma med förslag om hur stödet till kvinnojourerna kan stärkas.

Forum kommer fortsätta att följa debatten om kvinnojourerna.

FORUM KOMMENTERAR

Vad är egentligen en kvinnojour? Är det en idéburen verksamhet som drivs av och domineras av frivilligt engagemang från medmänniskor som finns lokalt/regionalt? Eller är det en kommunal socialtjänst som genomförs med mindre pengar än när det offentliga försöker fylla samma funktion?

Frågan kan tyckas klumpig, men faktum är at det är precis där som kvinnojoursverksamheterna befinner sig. Sedan man gjorde förändringen i Socialtjänstlagen där kommunerna numera SKA beakta utsatta kvinnors behov (tidigare var formuleringen BÖR) så har dessa viktiga verksamheter blivit det första riktigt tydliga exemplet på vilka svårigheter som kan uppstå när olika typer av roller blandas.

Under lång tid har diskussionen om kvinnojourerna handlat om hur mycket pengar som staten och kommunerna ska satsa på kvinnojoursverksamheterna. Mycket debattutrymme har ägnats åt att kvinnojourerna inte har tillräckligt med resurser för att täcka sina kostnader. Vilket, trots ökningen av bidraget under ett antal år, är sant. Men frågan är om den typen av diskussion leder oss framåt.

En viktig sak i diskussionen som oftast glöms bort handlar nämligen om att pengarna bara är en del av de problem jourerna står inför. Utmaningen i att vara en del av det offentligas myndighetsutövning måste upp på agendan. För vad innebär det egentligen att vara en idéburen frivilligverksamhet?  Är det något kvalitativt annorlunda än om kommunen skulle ha samma verksamhet? Det menar vi. För om de idéburna ska utföra en verksamhets som beställs av det offentliga, men med mindre resurser, vad har vi då uppnått? Det är därför dags att lyfta diskussionen till att handla om mer än bara pengar.