Forum om höstbudgeten: Dags att gå från öronmärkning till långsiktig innovation

21 september 2016

Många vet vid det här laget vilken central roll idéburna organisationer, nya som gamla, enskilda ideella krafter och olika trossamfund spelade under hösten 2015. Verksamhet för de flyktingar som kom till Sverige arrangerades på nolltid. En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)  visar även att nyanlända känner stort förtroende för ideella organisationer som aktör. Även Forums roll har förändrats sedan dess, våra medlemmar har efterfrågat stöd för att samordna sociala organisationer som jobbar med integration och etablering på olika sätt. Även offentliga instanser, som Länsstyrelsen, har velat se en tydligare samlad dialog med civilsamhället. Under hösten kommer Forum därför sätta igång olika satsningar där vi blir mer aktiva i denna fråga.

När vi nu går igenom Regeringens höstbudget och undersöker olika satsningar till civilsamhället inser vi att även denna budget fokuserar på vårt bidrag till olika etablerings- och integrationsinsatser. Några glimtar kring dessa frågor från höständringsbudgeten 2016 (gäller medel innevarande år) samt höstbudgeten i sin helhet:

 ✔ Stödet för den ideella sektorn i stort ökas i höständringsbudgeten med 35 miljoner – för att förstärka verksamhet till asylsökande och nyanländas etablering (i budgeten i sin helhet tillskjuts även fem miljoner årligen under 2017-2020 ”för att underlätta civilsamhällets organisationers arbete med att ge stöd och trygghet till asylsökande barn och unga”. Medel avsätts även till tidiga insatser för asylsökande. Dessa medel ska i huvudsak nå civilsamhällets verksamheter – 135 miljoner 2017, 110 miljoner 2018, 100 miljoner 2019 och 30 miljoner 2020. Det är länsstyrelserna som disponerar dessa medel.)

✔Stödet till folkbildningen ökas i höständringsbudgeten med 65 miljoner – till insatser för svenskaundervisning och integrationsverksamhet för nyanlända (i budgeten i sin helhet tillskjuts även medel under 2017 och fram till 2020)

✔ Stödet till idrotten ökas i höständringsbudgeten med 20 miljoner – för att bidra till sysselsättning och sammanhang till nyanlända (I budgeten i sin helhet tillskjuts även 64 miljoner 2017 och 2018 för etablering av nyanlända.)

Dessa insatser är välkomna och visar inte minst på att regeringen har förstått att civilsamhället inte är ett komplement till det offentliga utan en aktör att räkna med. Men det säger också något om hur civilsamhället värderas och delas in i vissa utvalda öronmärkta verksamhetsområden. Det blir även tydligt när vi tittar på budgeten för politikområdet Politik för det civila samhället (utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och fritid) – vissa områden får egna budgetlinjer och stöd för långsiktigt utvecklingsarbete medan andra blir utan.

Inom ramen för politikområdet för det civila samhället hittar vi ”Idrottspolitik”, ”Friluftsliv”, ”allmänna samlingslokaler”, ”kvinnors organisering”, ”riksdagspartiers kvinnoorganisationer” och ”insatser för den ideella sektorn”. Dessa områden förtjänar absolut separata budgetlinjer vilket innebär att de får en egen utgångspunkt för utvecklingsarbete av olika slag. Inom idrotten ligger här exempelvis stödet till Riksidrottsförbundet.

Men vart finns civilsamhällets koppling till området social omsorg samt etablering och arbetsmarknad? Det är inte första gången dessa lyser med sin frånvaro i statens budget och politiken har heller inte kunnat ge något tydligt svar kring anledningen. Forums 38 medlemsorganisationer arbetar alla med dessa områden på olika sätt. Och när vi läser om utgiftsområde ”9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg” nämns samverkan med idéburna organisationer tydligt. Så varför finns ingen budgetlinje som exempelvis skulle kunna kallas ”Social omsorg och sjukvård” där organisationer som kan och vill spela liknande roller för social omsorg och sjukvård, som Riksidrottsförbundet gör för idrotten, kan få utrymme?

Även inom utgiftsområde ”14 Arbetsmarknad och arbetsliv” finns mycket lite stöd för att idéburna organisationer är viktiga aktörer. Trots att antalet människor som står långt från arbetsmarknaden ökar och civilsamhällets så tydligt behövs här. Det enda som omnämns är arbetsintegrerande sociala företag. Det är visserligen en viktig verksamhet, men det finns så många fler insatser som görs inom detta område.

I ett arbetsmarknadsprojekt som Forum är med och driver, PIACS, där vi tittar på civilsamhällets insatser för arbetsinkludering har vi nu kunnat visa att civilsamhällets stöd till de människor som står långt från arbetsmarknaden till knappt en tredjedel görs av renodlade arbetsintegrerande sociala företag, en knapp tredjedel utförs av sociala företag som är en del av en större idéburen organisation och en dryg tredjedel genomförs av andra delar av civilsamhällets organisationer. Det handlar om tusentals platser för arbetsträning, språkcaféer och mötesplatser. Verksamhet som har visat sig ge goda effekter. I samma projekt görs nu en genomgång av modern svensk forskning om arbetsmarknadspolitiken. Den visar att forskningen inte benämner och problematiserar idéburna organisationers bidrag till arbetsmarknadspolitiken. Att detta område inte har en egen budgetlinje inom politiken för det civila samhället är därför alltså inte så konstigt.

Samtidigt skickar statliga aktörer tydliga signaler om socialt inriktade organisationers bidrag till både arbetsmarknadsinsatser och sociala omsorgsinsatser som stöd till och långsiktig etablering av nyanlända. Men för att göra detta behövs en satsning. I dag är våra möjligheter att exempelvis starta samverkan mellan civilsamhället och aktörer som Arbetsförmedlingen begränsad eftersom det saknas ett statligt grundstöd.

Det är jättebra att idrotten, folkbildningen och ideella sektorn generellt får ett riktat stöd för att utföra etablerings- och integrationsinsatser. Men ska detta inte bara innebära pengar till vissa öronmärkta områden är det dags att regeringen också visar att man vill satsa på socialt inriktade organisationer som agerar inom exempelvis omsorgs- och arbetsmarknadsfrågor. För att kunna göra riktigt bra verksamhet behövs en långsiktig bas. Detta bekräftas också i regeringens skrivningar om politiken för det civila samhället. Vi hoppas att denna generella insikt också får konkret genomslag, annars kommer vi helt enkelt inte att kunna spela den breda och viktiga roll på arbetsmarknads, social- och etableringspolitikens område som både vi och regeringen vill. Det är på tiden att vi går från öronmärkning av pengar till vissa enskilda verksamhetsområden till långsiktig innovation.

Läs mer

Läs höstbudgeten i sin helhet här.