Forum och Famna välkomnar i stora delar de förslag som ges i utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56). Tillsammans samlar vi otaliga aktörer som varje dag bidrar till att utveckla välfärden i Sverige och ser därför hur viktigt det är att dessa organisationers förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden som röstbärare, opinionsbildare och utförare utvecklas. Ett viktigt led i detta är att idéburna utförare av exempelvis vård-, skol- och omsorgsverksamhet ges bättre förutsättningar att verka.
Forum välkomnar den inriktning som genomsyrar utredningen – att underlätta för och förbättra förutsättningarna för idéburna aktörer som utförare av välfärdsverksamheter. Därtill menar vi att ett tydligt mål bör sättas av regering och riksdag för att öka andelen offentligt finansierade och subventionerade välfärdsverksamheter som bedrivs av idéburna aktörer. Ett sådant mål har t.ex. satts av det norska stortinget. Definitionen möjliggör för bättre statistik och att ett sådant mål sätts.
Famna och Forum anser att utvecklingen av idéburen välfärd är en angelägen fråga från ett medborgarperspektiv. Många sociala innovationer har under årens lopp utvecklats inom civilsamhället och bland de idéburna aktörerna. Mångfalden av olika aktörer har ett värde i sig. Många människor som i något skede i livet kommit i kontakt med idéburen vård och social omsorg vittnar om hur de känt sig sedda och fått ett bemötande som de inte alltid erfarit i andra delar av välfärden. Ibland kanske förklaringen är den idémässiga grunden för verksamheten (kristen, feministisk, judisk, antroposofisk; olika vårdfilosofier eller andra övertygelser), ibland det enkla faktum att personalen känner ett engagemang och har en helhetssyn på patienter, brukare, deltagare, arbetstränande eller boende. Andra menar att det är det faktum att de idéburna välfärdsföretagen inte drivs av vinstsyfte och att eventuella överskott investeras i verksamheterna som är grunden för deras kvalitet och skälet till att de bör växa.
Sverige är ett av de länder i världen där flest människor är engagerade i civilsamhället. Många är det i organisationer med social inriktning där engagemanget många gånger bygger på att göra något för och tillsammans med andra och därigenom kunna bidra till samhället i stort. Vi är många gånger utförare men vi påtalar också brister i välfärden för att kunna åstadkomma strukturella förändringar. Oavsett syn på skälen för idéburen sektors särart och mervärde tycks bred uppslutning finnas för dess viktiga roll i välfärden.
Behovet av en tydlig definition av idéburen sektor har också kommit i blixtbelysning under de senaste månadernas coronakrishantering: det hade underlättat för regeringen att utforma stödpaket för den idéburna sektorn ifall en definition hade funnits på plats. Nu har vissa stöd från början utformats för de kommersiella företagen och först därefter har försök till en anpassning till idéburna aktörers villkor gjorts. Samtidigt har flera regeringsföreträdare uttryckt en vilja att stötta civilsamhällets organisationer, t.ex. ideella föreningar, stiftelser och kooperativ, vid sidan av företagen men inte alltid hittat former för det.
Vi välkomnar också utredningens helhetsperspektiv och den tydliga kopplingen till EU-rätten och jämförelser med andra EU-länders lösningar och lagstiftning.