Forum om vårbudgeten: Bra att regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna satsar på civilsamhället
15 apr | 2021
Av de åtgärder och reformer för 45 miljarder i regeringens vårproposition för 2021 föreslås att 140 miljoner satsas på civilsamhällets arbete med målgrupper som farit illa under pandemin. Dessutom föreslår regeringen särskilda satsningar på bland annat folkbildningen, barn- och ungdomsorganisationer och kulturarvsverksamheter. Forum välkomnar satsningarna men vill poängtera behovet av att medlen delas ut som generella bidrag istället för projektbidrag för att kunna skapa långsiktighet även efter krisen.

Civilsamhällets organisationer har varit helt centrala i hanteringen av coronapandemins konsekvenser, samtidigt som krisen också slagit hårt mot vår sektor. Den sociala utsattheten har ökat, vilket gjort att kostnaderna för våra verksamheter har ökat, samtidigt som finansieringen i många fall försvårats eller helt slagits undan. Därför är det glädjande att regeringen i vårpropositionen för 2021 föreslår ökade anslag till civilsamhället. Bland annat ska 45 miljoner kronor gå till organisationer som arbetar med att stötta barn i utsatta situationer, 45 miljoner kronor till organisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer och 50 miljoner för att möta behoven av sociala och humanitära insatser.

– Nu när vi förhoppningsvis börjar närma oss slutet av pandemin är det viktigt att regeringen inkluderar civilsamhället i den nystart som kan göra Sverige till ett bättre samhälle. För att civilsamhället ska kunna bidra långsiktigt är det angeläget att våra organisationer kan ta del av satsningarna som generella bidrag och att de inte låses in i kortsiktiga projekt. Dessutom vill vi fortsatt se satsningar på det breda civilsamhället, precis som riksdagen tidigare har krävt av regeringen, säger Patrik Schröder, ordförande för Forum.

Några nedslag från vårändringsbudgeten som berör civilsamhället:

  • Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn föreslås öka med 50 miljoner kronor

Organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer rapporterar om en ökad efterfrågan från delvis nya grupper som drabbats av exempelvis ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet till följd av pandemin. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. I syfte att mildra dessa konsekvenser och möta behoven av sociala och humanitära insatser föreslås det att ytterligare medel tillföras. Anslaget föreslås därför öka med 50 miljoner kronor.

  • Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder föreslås öka med 85 miljoner kronor.

Den pågående spridningen av covid-19 har ökat risken för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Ytterligare medel anses därför behöva avsättas för organisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer. Anslaget till dessa organisationer föreslås därför öka med 45 miljoner kronor. Övriga förslag rör bland annat förstärkta medel till Länsstyrelsens stödlinje och Nationellt centrum för kvinnofrid.

  • Anslaget 5:2 Barnets rättigheter föreslås öka med 45 miljoner kronor

Organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer behöver anpassa eller förstärka sina stödverksamheter för att möta ökade eller ändrade behov till följd av pandemin. Stödverksamheten syftar till att lindra den utsatthet som drabbar barn när de exempelvis inte kan gå till skolan, delta i fritidsverksamheter eller måste isolera sig i hemmet. Sådan isolering riskerar att öka förekomsten av våld, kontroll och missbruk i hemmet samt bidra till ökad psykisk ohälsa. Insatserna kan avse bl.a. ökad närvaro på internet och annat stöd till utsatta barn. Organisationerna anses därför behöva ytterligare medel för att kunna bedriva sin verksamhet. Anslaget föreslås därför öka med 45 miljoner kronor.

  • Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen föreslås öka med 210 miljoner kronor. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen föreslås minska med 40 miljoner kronor.

Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Medel föreslås tillföras för att upprätthålla och bygga ut antalet utbildningsplatser inom folkhögskolan. Målgrupper för satsningen kan bl.a. vara utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning. Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen föreslås därför öka med 170 000 000 kronor. Satsningen på svenska för föräldralediga bör omfatta alla utrikes födda med barn, även asylsökande. En flytt av medel för satsningen mellan två anslag anses nödvändig för att åstadkomma detta. Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen föreslås därför öka med 40 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minskas med motsvarande belopp.

  • Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 262 miljoner kronor 2022.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor beviljar statsbidrag i form av organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Myndighetens möjligheter att ingå åtaganden anses behöva öka för att bidra till en effektiv bidragsgivning. Bemyndigandet föreslås därför öka med 30 miljoner kronor.

  • Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård föreslås öka med 20 miljoner kronor.

Pandemin medför negativa ekonomiska konsekvenser för ideella kulturarvsverksamheter. Dessa verksamheter har betydelse för såväl besöksnäringen och företagande i lokalsamhället som bevarandet och tillgängliggörandet av det gemensamma kulturarvet i hela landet. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, och för att öka möjligheterna för de nämnda aktörerna att fortsätta med sin verksamhet, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget föreslås därför öka med 20 miljoner kronor.

 

Avdelning: Opinionsbliding