Tre procent av välfärdsaktörerna i Sverige är idéburna. En avsevärt liten del om vi jämför med exempelvis Danmark, visar ny forskning. Men detta är inget som har skett slumpmässigt, en politik som främjar det idéburna kan ändra på det.
Det är den norske forskaren Karl Henrik Sivesind från Institutt for samfunnsforskning som har tittat på hur fördelningen av välfärdsaktörer ser ut i Norden och som också kan konstatera att de idéburna aktörerna är avsevärt färre i Sverige (3,2 procent) jämfört med Danmark (närmare 13,8 procent) och Norge (närmare 7,8 procent). Ökningen av den kommersiella marknaden i Sverige är också markant. (De senaste siffrorna är från 2013).
Sivesind menar också att dagens fördelning inte bara har skett av sig självt, medveten politik kan därför förändra situationen. Bland annat kan en möjlighet vara att idéburna aktörer inte behöver upphandlas. En stark välfärd är dessutom ingen motsättning till en större mix bland välfärdsaktörer, menar forskaren.
Sveriges Radio uppmärksammade rapporten i ett inslag i förra veckan, där de bland annat intervjuade Sivesind men även Vårdföretagarna. De sistnämnda nämnde visserligen att man behöver uppmuntra ideella välfärdsaktörer men menar också att det inte får gå så långt att man snedvrider konkurrensen. Detta är ett vanligt förekommande argument från näringslivet. Men näringslivet och den idéburna sektorn spelar inte på samma arenor. Den idéburna sektorn har inte vinstutdelning som utgångspunkt utan utgår i stället att vi utifrån vår idé och engagemang kan göra verklig skillnad. Kompetensen kring sociala hänsyn, att dela upp upphandlingarna i mindre bitar och reserverade kontrakt är därför exempel inom upphandlingsvärlden som kan leda mycket långt, och där idéburna organisationer sannolikt får chans att göra mer än idag.
Vi tror också på formen Idéburet offentligt partnerskap. I stället för att via verksamhets- och projektbidrag eller offentlig upphandling från ovan måla upp en kravbild så möjliggör man genom IOP att de som faktiskt arbetar för målgruppen kan göra sina röster hörda. På så sätt skiftas fokus från en marknadsmässig ”billigast vinner”-logik, till en brukarorienterad logik där kvalitet är den viktigaste faktorn. IOP ska inte ersätta föreningsbidrag eller upphandlad verksamhet. IOP ska öppna för samverkan som har svårt att bli verklighet i de två andra formerna.
En politisk uppmuntran av IOP som form möjliggör för fler idéburna aktörer att verka utifrån sina villkor. Vi tror nämligen att om fler sektorer verkligen kan agera inom välfärden i dag kan vi möta olika målgruppers behov bättre. Därför är vi inte nöjda med tre procent-resultatet. Och vi håller med Sivesind när han säger att man genom verklig politik faktiskt kan förändra förutsättningarna för de idéburna välfärdsaktörerna.
Läs mer