Framtidens migrationspolitik måste utgå från mänskliga rättigheter

30 juni 2020
Just nu pågår samtalen i den parlamentariskt tillsatta migrationspolitiska kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast 15 augusti 2020 och flera av Forums medlemmar uttrycker djup oro över utvecklingen.

Diskussionen som förs i migrationspolitiska kommittén har hamnat mycket långt ifrån de förslag som flera av Forums medlemmar, med djup förankring i både MR-frågor, flyktingstöd och integrationsarbete, lämnat sedan 2015. Bland de förslag som redovisats finns tidsbegränsade uppehållstillstånd, försvårad anhöriginvandring, skärpta inkomst- och språkkrav, samt ett volymmål.

En politik som placerar Sverige i EU:s bottenskikt

I en debattartikel i Aftonbladet (2020-06-29) skriver företräder för Röda Korset, Svenska Kyrkan och Rädda Barnen att flera av förslagen skulle slå hårt mot människor på flykt och därtill försvåra möjligheten för Sverige att leva upp till asylrätten, som enligt deklarationen om mänskliga rättigheter fastslår människors rätt till att söka skydd och få sin sak prövad. Idén om ett volymmål som använder kvotflyktingar för att reglera antalet asylansökningar i Sverige innebär att några av världens mest utsatta människor förvägras skydd.

Forums medlem Individuell Människohjälp skriver i sin tur att politiken tycks vara anfrätt av rädsla och uppmanar därför de delar inom de politiska partierna som tar de mänskliga rättigheterna på fullt allvar att ta ansvar och höja rösten inom sina respektive partier.

Flera av civilsamhällets organisationer med social inriktning eniga

I ett öppet brev till ledamöterna av den migrationspolitiska kommittén uppmanade en rad organisationer tidigare i år ledamöterna att i konstruktiv dialog ta stöd av civilsamhällets erfarenheter och kunskaper på området. I brevet skrev de att en parlamentarisk utredning som den tillsatta var välkomnad och att det fanns en stark förhoppning om att den skulle lämna förslag utifrån evidensbaserad kunskap och en väl genomförd konsekvensanalys över eventuella effekter för enskilda såväl som samhället i stort. Något fler organisationer alltså upplever saknas.

Forum kommenterar

Konsekvenserna av de förslag som nu presenterats av den parlamentariska kommittén är långtgående för både människor och samhälle. På individnivå försvåras möjligheterna att nyttja sin mänskliga rättighet att söka asyl och väl i Sverige möjligheten att etablera sig. Civilsamhällets erfarenheter och kunskap på området är djupa och Forums medlemmar har länge påtalat behovet av att se över flera delar i Sveriges migrationslagstiftning i syfte att stärka den långsiktiga hållbarheten. Förslagen som nu ligger på bordet går dessvärre i en annan riktning, bland annat genom att föreslå ett volymmål, tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och minskad möjlighet till anhöriginvandring. På samhällsnivå innebär detta i förlängningen att Sverige riskerar att bidra aktivt till att underminera deklarationen om mänskliga rättigheter och till exempel den allvarliga värdeförskjutning som vi sett i Europa de senaste åren. Det rimmar, som flera av våra medlemmar redan påpekat, illa med vår historia och vårt lands identitet.

”Regeringen har tidigare sagt att fortsatt restriktiva bestämmelser kommer att leda till bättre etablering, men har misslyckats i att redovisa en faktisk strategi för att uppfylla detta syfte. Att därtill, genom de förslag som nu diskuteras i kommittén, gå än längre i den riktningen utan vare sig en konstruktiv dialog eller evidensbaserade förslag är olyckligt. Sveriges migrationspolitik måste ta avstamp i, och inte avsteg från, grundläggande mänskliga rättigheter,” säger Patrik Schröder, ordförande, Forum.

Förslagen som diskuteras i kommittén:

  • Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
  • Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.
  • Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.
  • Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.
  • Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.
  • Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.
  • Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.
  • Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.
  • Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.
  • Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.
  • Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.
  • Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).