Globalisering ett dilemma för svenska folkrörelser enligt Marta Reuter
Foto: Wikimedia Commons Foto: Wikimedia Commons
07 mar | 2017
Det finns ett stort motstånd inom svenska organisationer att vilja lämna den nationellt förankrade folkrörelsetraditionen. Samtidigt har påverkansarbetet hos organisationer såsom IOGT-NTO och Finansförbundets förändrats i och med globaliseringen. Det visar Marta Reuter i sin studie ”Nationalstatens sista väktare – vad är en svensk folkrörelse utan Sverige?”

När de nationella gränserna suddas ut alltmer för både stat och företag tvingas civilsamhället att anpassa sig. Samtidigt finns det ett stort motstånd inom svenska organisationer att själva vilja lämna den nationellt förankrade folkrörelsetraditionen. Det konstaterar Marta Reuter från Stockholm Centre for Civil Society Studies i ”Nationalstatens sista väktare – vad är en svensk folkrörelse utan Sverige?”, en del av forskningsantologin Civilsamhället i det transnationella rummet

I studien är nykterhetsrörelsen IOGT-NTO och fackföreningsrörelsen Finansförbundet exempel på hur samhällets långsamma av-nationalisering kan bli ett dilemma för svenska folkrörelser och deras organisationer.

IOGT-NTO kunde under 1900-talet påverka den nationella alkoholpolitiken som reglerade alkoholkonsumtion genom höga alkoholskatter och försäljningsmonopol. Efter EU-inträdet har organisationen fått se landskapet förändras. Inom många områden  förflyttades beslutsmakten från riksdagen till EU:s institutioner, inte minst i frågor kopplade till den fria marknaden och standardisering av försäljningsvillkoren. Med detta har industrin också blivit alltmer transnationell och Systembolaget har gått från att ha en statligt ägd alkoholleverantör till att ha flera privata leverantörer.

I Finansförbundets fall har politiska och juridiska avregleringar av finansmarknaden förändrat dess arbete. Med EU-inträdet och upphävningen av förbud mot bankfilialer utomlands i slutet av åttiotalet, har flera av Sveriges största banker öppnat upp filialer eller köpts upp av banker i andra länder. Många av förbundets medlemmar arbetar alltså idag utomlands. Arbetsgivarnas relation till den svenska nationalstaten blir därmed av en annan karaktär.

Reuter visar att organisationernas påverkansarbete till viss del har förändrats i och med den minskade betydelsen av nationalstatens gränser. Finansförbundet driver nu en stor del av sitt branscharbete mot Bryssel. På samma sätt har IOGT-NTOs påverkansarbete idag en tydlig internationell och europeisk dimension, där man försöker påverka EU:s alkoholpolitik genom bland annat medlemskap i det europeiska nätverket Eurocare. Organisationen jobbar också med att involvera medlemmarna i arbetet med och förståelsen för EU som påverkansfaktor.

Trots detta konstaterar Reuter att det tycks finnas ett stort motstånd inom dessa organisationer att själva lämna den nationellt förankrade folkrörelsetraditionen. Det tar sig exempelvis uttryck i att medlemskapet, enligt de intervjuade i IOGT-NTO och Finansförbundet, är en strikt nationell angelägenhet.

Det framkommer också att det ofta är oklart i idéburna organisationers stadgar vem som är målgruppen. Det är ofta bara underförstått bland medlemmar och ledning att den begränsas till personer i Sverige. Men samhällets långsamma av-nationalisering har förändrat vilka som påverkas av de aktörer som är organisationernas motparter i deras påverkansarbete. Reuter menar att detta är något som svenska folkrörelseorganisationer behöver förhålla sig till.

 

Om antologin Civilsamhället i det transnationella rummet

Civilsamhället i det transnationella rummet släpptes nyligen av IDEELL ARENAs vetenskapliga råd och Stockholm Centre for Civil Society Studies. Antologin söker besvara frågan: Vad händer med den ideella organiseringen när nationalstaten minskar i betydelse? Ett antal forskare presenterar undersökningar med exempel på hur svenska ideella organisationer påverkas av och reagerar på globaliseringen. Läs mer om antologin här. 

 

Avdelning: Verksamheter
Ämne: Forskning EU