Hur står det egentligen till med jämställdheten i civilsamhället?
26 maj | 2015
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) har tagit fram en kunskapsöversikt över forskningen om civilsamhällets arbete med jämställdhet. I den hävdar de att organisering är grunden för olika grupper som vill skaffa sig inflytande, men kunskapen om hur makten fördelas i civilsamhället brister.

Forskningen visar att många initiativ för en ökad jämställdhet mellan könen har kommit ur civilsamhällets ansträngningar. Det  är framför allt i frågor rörande könsrelaterat våld och sexuella övergrepp som civilsamhället har fått inflytande över lagstiftning och utvecklat nya praktiska metoder, bland annat i fråga om interndemokrati och organisationsstrukturer.

De organisationer som ofta tagit den här rollen har varit särorganisationer som vänder sig till kvinnor, av kvinnor. MUCF finner att detta är anmärkningsvärt i Sverige, där särorganisering i den feministiska rörelsen har varit ovanlig. En stor del av kvinnorörelsen har istället varit del av partipolitik och facklig organisering.

MUCFs översikt visar också att det i det civila samhället, liksom i övriga samhället, finns en snedvridning i fråga om fördelningen av tillgång till makt och inflytande mellan könen, inom och mellan organisationer och sektorer i det civila samhället. Den nära relationen mellan delar av det organiserade civilsamhället och staten skapar särskilt intressanta förutsättningar för studier av makt och inflytande i det svenska civilsamhället, menar MUCF. De pekar också på att det finns ett behov av fler empiriska studier och teoriutveckling kring jämställdhet och civilsamhälle.

Då kriterierna för statsbidrag ändrades 2007 har andelen medel som går till kvinnors också organisering ökat. Men vad innebär detta i praktiken? Myndigheten anser att det är svårt att säga då det saknas överblick i vilka mekanismer som driver både jämlikhet och ojämlikhet i det organiserade civilsamhället. Framför allt saknas intersektionella ansatser som ser på jämställdhet ur ett köns-, etniskt-, funktions och sexualitets-perspektiv.

Läs mer

Läs hela kunskapsöversikten