Idéburna om vinst i välfärden: "Undantagsförslaget leder inte till korruption"
Foto: Joel Ahlgren
27 feb | 2018
Almega, Vårdföretagarna m.fl. menar att förslaget om undantag vid upphandling kan leda till korruption. Bisarr oro, menar i stället de idéburna debattörerna i en replik i Svenska Dagbladet.

De senaste veckorna har välfärdsutredningens förslag varit på tapeten igen. Representanter från bland andra Almega och Vårdföretagarna menar nämligen att gynnande regler för idéburna aktörer i välfärden kan öka risken för godtycke och korruption. Det skulle bli tillåtet att börja skriva upphandlingsunderlag riktade till vissa utförare och tilldela kontrakten efter godtycke på ett sätt som inte skulle gynna någon, menar debattörerna. I ett sådant system skulle vi alla vara förlorare, hävdar dem.

Den anser också att om vissa aktörer skulle gynnas så minskar leverantörers intresse för att delta i upphandlingen, och att korruptionsrisken därmed skulle öka markant.

" Att ändra lagen så att det blir tillåtet att börja skriva upphandlingsunderlag riktade till vissa utförare och tilldela kontrakten efter godtycke kommer inte gynna vare sig de idéburna aktörerna och inte samhället i stort. I ett längre perspektiv är vi alla förlorare på ett sådant system. (skriver de i en debattartikel i SvD)

Men argumenten får inte stå oemotsagda. Famna, Bräcke Diakoni och Ersta Diakoni med flera skriver i en replik att debattörernas oro är felriktad och bisarr. De menar att  företagarna vill osynliggöra de värdefulla särdrag som idéburna aktörer har, och att samma regler redan finns i många EU-länder i dag. I våra grannländer, Norge och Danmark, har idéburna betydligt större andel av marknaden än i Sverige, och där har det inte uppstått problem med korruption, menar de.

Idéburna aktörer i Sverige bidrar även med ett stort antal värden till välfärden och har haft det motigt i skuggan av de storskaliga välfärdskoncernerna. De regelförändringar i upphandlingslagstiftningen som föreslås är ett litet men inte revolutionerande steg som ger ökade möjligheterna för kommunerna, skriver de.

" Artikelförfattarnas insinuation och likhetstecken mellan idéburen sektor och ökad korruption bör föras åt sidan. Självklart ska korruptionen bekämpas, men att fler icke-vinstutdelande aktörer i välfärden skulle riskera att hela Sverige hamnar i en utförskana i korruption är en helt felriktad och ganska bisarr oro. (skriver de idéburna debattörerna)

Debatten avslutas med en slutreplik från Almega m.fl. som tydliggör att deras argument inte handlar om att ta ställning mot idéburna aktörer. De skriver att de i stället menar att det är viktigt med principstyrd upphandling så att den bäst lämpade aktören får uppdraget. De anser också att regeringens förslag öppnar för godtycke och korruption utan att garantera att idéburna aktörer får uppdragen.

Debatten kommer troligen fortsätta. Även Forum har uttalat sig i frågan, nu senast om det nya förslaget i januari, där vi menar att förslaget inte är fulltäckande men tar ett steg i rätt riktning:

" Med förslaget har nu regeringen dock tagit ett steg vidare jämfört med Välfärdsutredningen, nämligen att föreslå att idéburna aktörer inte ska omfattas av samma krav som andra privata aktörer, vid själva tillståndsprövningen. 

 

FAKTA om vinst i välfärden

Idéburna aktörers roll i välfärden

Idéburna organisationer utgör bara cirka tre procent av den totala skattefinansierade välfärden i Sverige, till skillnad från våra nordiska grannar som ligger kring tio procent och väsentligt mer än så i ytterligare andra länder. Detta betraktar den svenska regeringen, och såvitt vi förstår också övriga partier i riksdagen, som ett problem. Här bedöms finnas en potential för att kunna motsvara behov inom den skattefinansierade välfärden på det sociala området.

Famna, som representerar en del av de idéburna organisationer som arbetar med uppdragsfinansierad verksamhet inom vård och omsorg, är mycket tydliga med att de anser att Sverige åtminstone borde nå till den nordiska nivån och helst en bit högre.

Forum som representerar en bredare blandning av organisationer, där en del har uppdragsfinansierad verksamhet och andra inte, anser att tillväxten av idéburna aktörer inte är ett mål i sig men att vi håller med om att det finns en potential för att lösa problem och till att stimulera samhällsförändring om idéburna organisationer ges bättre förutsättningar.

Hur försöker man förändra detta?

Under senare år har olika regeringar gett utredningar om upphandling i uppdrag att undersöka olika möjligheter att ändra på detta. Det har då funnits några olika spår;

  • Att undersöka om det finns förutsättningar för att tydligare än hittills öppna upp för Idéburet offentligt partnerskap
  • Att undersöka om det finns möjlighet att ta sociala hänsyn i upphandling
  • Att undersöka om det finns möjlighet att avreglera upphandling av sociala tjänster som ligger under tröskelvärdet 750 000 Euro
  • Att undersöka om det finns möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna organisationer

Och nu i och med Välfärdsutredningen som leddes av Ilmar Reepalu, har ytterligare ett spår tillkommit, nämligen att genom tillståndsplikt för skattefinansierade välfärdstjänster, säkerställa att de vinster som tas ut inte betyder att kvalitén sänks i verksamheter, och att idéburna organisationer ska undantas från dessa förslag.

Det nu aktuella förslaget

De förslag som läggs av regeringen och Vänsterpartiet som en följd av Välfärdsutredningen anknyter till alla spåren ovan. Men det är nästan enbart förslaget om begränsning av vinsterna som debatteras och beskrivs i media. Och just nu går de politiska partierna i riksdagen in i en kraftfull låsning när det gäller båda propositioner som regeringen ska lägga för att förslaget om vinstbegränsning är så kontroversiellt. Positionerna är fastlåsta när de utgår från de förslag som lagts av Välfärdsutredningen, trots en del avvikelser från utredningens förslag. Och det inkluderar, sannolikt, alla de olika förslag som finns i utredningen som skulle kunna ha betydelse för idéburna organisationer, tyvärr.

Forum svarade på remissen till Välfärdsutredningens förslag att vi inte ansåg att den metod som föreslogs för vinstbegränsningen var en framkomlig väg, men att vi ansåg att de förslag som handlade om att skapa förutsättningar för idéburna organisationer att växa i det konkreta välfärdsarbetet, hade sina fördelar men inte skulle lösa det allmänna problemet.