Mer tillit eller mer kontroll – så ser ledamöterna i kulturutskottet på folkbildningen
14 apr | 2021
En ökad tillsyn av folkbildningen, att öka andelen grundstöd i bidragsgivningen, åtgärder för att stärka civilsamhället, privatisering av studieförbunden och att lägga ner Folkbildningsrådet. Det är några av förslagen i de motioner som ledamöterna i kulturutskottet skickat in inför att betänkandet Folkbildningsfrågor ska behandlas i riksdagen i slutet av månaden. Forum har analyserat flera av motionerna och ser mönster.

Folkbildningen har debatterats flitigt under våren på såväl ledarredaktioner som debattsidor. Vissa debattörer och forskare har argumenterat för att fusk och oegentligheter är utbrett inom folkbildningen. Representanter för studieförbund har svarat med att det förekommit grova överdrifter om storleken på oegentligheterna, bristande eller frånvarande evidens och lyft fram folkbildningens roll för att främja tillit, integration och bildning. Debatten om folkbildningens framtid har nu tagit sig in i kulturutskottet där betänkandet 2020/21: KrU10 Folkbildningsfrågor nu bereds. Inför detta har Forum tittat närmare på några av förslagen i de 17 fristående motioner som inkommit från ledamöterna 

Även om det är sannolikt att den stora majoriteten av motionerna kommer att röstas ned, så säger de något om hur våra folkvalda riksdagsledamöter ser på civilsamhälletNär Moderaterna skriver att “samhället alltid är större än staten” och Centerpartiet beskriver hur möjligheten att exempelvis gå en kurs på en folkhögskola kan “ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet” säger det något om vilka värden politikerna tillskriver engagemang, civilsamhället och folkbildningen. I motionerna hittar vi förslag på allt ifrån utveckling av samverkansformer som IOP till att stoppa bidrag till vissa organisationer och att låta studieförbunden fungera under marknadsmässiga villkor.  

Mycket visar på en positiv bild av civilsamhället och våra värden, men Forum oroas framförallt över den röda tråd som framkommer i form av flera förslag på utökad kontroll inom statsbidragssystemenMånga av Forums medlemsorganisationer upplever att tilliten från det offentliga minskar och att ropen på mer formell kontroll ökar. Det är viktigt att offentliga medel används rätt, men när byråkratin och administrationen ökar, minskar samtidigt civilsamhällets möjligheter att bidra till demokrati, sammanhållning och att möta utsatthet. Genom att inte byråkratisera sönder civilsamhället kan våra medlemsorganisationer i ännu större utsträckning möta de samhällsbehov som finns. Vi vill kunna göra verksamhet som möter och löser samhällsutmaningar och bidrar till ett bättre liv för människor, i stället för att behöva anpassa aktiviteter utifrån vad som är möjligt att rapportera i form av exakt mätbara mål inom komplicerade statsbidragssystem. 

Några av motionerna i korthet: 

Centerpartiet vill genom motionen ”Ett idrottsliv, friluftsliv och civilsamhälle tillgängligt för alla bland annat utreda effekterna av coronapandemin på civilsamhället, tillsätta en föreningsrättsutredning i syfte att stärka civilsamhällets särart samt öka förutsättningarna att hantera kriser. Dessutom vill undertecknande politiker öka andelen grundstöd samt utreda ett nationellt föreningsdrivet parasportsutrustningsbibliotek.  

Sverigedemokraterna vill utreda konsekvenserna av en nedläggning av utbildningsformen folkhögskola och begränsa CSN-lån för studier vid folkhögskola. Det skriver SD i motionen ”Folkhögskola som utbildningsform”. 

Liberalerna vill i motionen ”Kulturpolitik för ett rikare land” att stödet till folkbildningen ska präglas av långsiktighet. Motionen lyfter även att de nationella institutionerna bör sträva efter att nå publik i hela landet, bland annat genom samarbete med folkbildningens aktörer. Ett sätt att stimulera detta vore enligt motionärerna att införa en bonus i de statliga stöden till kulturen. 

Moderaterna skriver i motionen ”Ett stärkt och självständigt civilsamhälle” att erfarenheter visar att folkbildningens olika aktörer varit framgångsrika i arbetet med att kunna hjälpa människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Motionärerna vill dock öka utvärderingen av folkhögskolorna och studieförbundens verksamhet, bland annat genom en skärpning av bidragssystem, tillsyn av studieförbunden samt att bidragsstöd ska hanteras av en myndighet istället för Folkbildningsrådet. Moderaterna önskar även se att fler goda exempel på samverkan mellan civilsamhället och offentliga samhällsfunktioner sammanställs och lyftsDe lyfter också att Idéburet offentligt partnerskap är en väg mot ett fördjupat samarbete och att regeringen bör utreda detta arbete för att komma med förslag till ytterligare fördjupning av samarbete.  

Många synpunkter på Folkbildningsrådets roll och framtid 

Många av motionerna berör även specifikt Folkbildningsrådets framtid, uppdrag, finansiering eller organisering. Ledamöter från Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna har alla lämnat förslag kring allt ifrån att det bör utredas hur Folkbildningsrådet kan bli en statlig myndighet alternativt inordnas under annan myndighet till att stoppa finansieringen av Folkbildningsrådet eller föra över tillsynen av folkbildningsorganisationer till en annan myndighet.  

Hela betänkandet kommer inom några veckor att publiceras inför planerad debatt och beslut i riksdagen den 29 april. Många av motionerna och dess yrkanden behandlas även inom ramen för andra aktuella betänkanden såsom ”Kulturarvsfrågor” eller ”Idrott, Friluftsliv och spel”. Om du är nyfiken på samtliga motioner hittar du dessa via följande länk:  

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/_H801KrU10