Överenskommelser får olika typer av samverkan att öka
21 nov | 2018
En lokal/regional överenskommelse har stora positiva effekter på samverkansrelationer – av alla former och för alla aktörer. Det visar en kartläggning av kommuner och landstings samverkan med det civila samhället. En överenskommelse påverkar såväl dialogen, beslutsfattandet, innovationen och avtal om tjänster.

Hur ser det egentligen ut med samverkansrelationerna mellan civilsamhällets organisationer och kommuner och landsting? Det har Kerstin Hemström, forskare från Chalmers, och Anna-Karin Berglund, projektledare på SKL, kartlagt under våren, på uppdrag av Överenskommelsekansliet. Med hjälp av en enkät har de ställt frågor till kommuner och landsting runt om i Sverige om detta.

- Vi kunde i undersökningen se ett antal nya mönster, och flera saker som förvånade oss, säger Anna-Karin Berglund, när jag intervjuar henne.

Kommuner och landsting som tagit fram lokala /regionala överenskommelser med civilsamhället har fått tydliga positiva effekter. Arbete med en överenskommelse leder helt enkelt till en större mångfald av samverkansformer – allt från demokratiskt inflytande till formaliserade avtal och innovationslösningar som Idéburna offentliga partnerskap

- En utmaning är hur överenskommelsearbete ska göras enklare och mindre tidskrävande säger Anna-Karin. Vi vet att det i många fall har varit en komplex och tidskrävande process att få fram en överenskommelse, och frågan är om till exempel mindre kommuner och dess lokala föreningsliv vare sig har tid eller råd att gå igenom en lång process. En kortare överenskommelseprocess som utmynnar i konkret handling skulle kanske vara att bättre här?

Kartläggningen, som genomfördes på uppdrag av  den tidigare nationella överenskommelsen inom det sociala området, fick relativt hög svarsfrekvens - 66% av kommunerna har svarat och 85% av landstingen. Vissa svar var förväntade; som att ganska många har samverkan i form av bidragsrelationer och överenskommelser om drift av olika anläggningar. Sådant gäller i hög grad traditionella aktörer – som idrottsrörelse och kulturorganisationer.

- Ett annat intressant resultat är att en lokal/regional överenskommelse verkar utöka antalet samverkansrelationer även med dessa mer traditionella organisationer, men också med organisationer som inte brukar få särskilt mycket uppmärksamhet, berättar Anna-Karin. En överenskommelse har helt enkelt effekten att alla typer av samverkansrelationer blir fler!

Kartläggningen visar att med överenskommelser ökar såväl dialog om hur grundfinansiering ska se ut och fungera, som samverkansrelationer i form av avtal, LOV, upphandling och IOP.

Överenskommelser brukar ibland beskrivas som en dörröppnare och relationsbyggare mellan civilsamhället och det offentliga, och det är just detta som syns i kartläggningen. Alla medverkande aktörer – offentliga såväl som civilsamhället, traditionella organisationer såväl som nya, mer okända – verkar vinna på att processen genomförs.

- Undersökningen visar så många positiva möjligheter, som vi aldrig kunnat visa förr, säger Anna-Karin. På många platser finns det ett antal samhällsutmaningar att ta tag. Om nu samverkan mellan det offentliga och det civila samhället är nödvändigt för att hitta nya lösningar, så är frågan hur sådan dialog kan stödjas på ett enklare sätt. Så att det kan leda till konkret handling. Jag tror att ett steg skulle kunna vara att utveckla den nationella metoden sakråd, för att kunna användas på lokalt/regionalt plan, avslutar Anna-Karin.

Du hittar kartläggningen här.

FORUM KOMMENTERAR

En annan intressant effekt av överenskommelserna är att de idéburna organisationernas röstbärarroll uppenbarligen underlättas.

- Jag tycker det är befriande att se svart på vitt att målet om att stärka organisationernas demokratiska funktion faktiskt stärks av överenskommelserna, det har varit mycket fokus på utförande av praktiskt arbete, den så kallade utförarrollen. Det är otroligt bra att också röstbärarrollen stärks. Den är grundläggande, säger Göran Pettersson, generalsekreterare Forum.