Det ideella engagemanget är påfallande högt och stabilt, och mer än hälften av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt. Dessutom har antalet timmar människor engagerar sig ökat, från 15 timmar i månaden i snitt till hela 18 timmar i månaden. Det visar den senaste befolkningsstudien från Ersta Sköndal Bräcke högskola som släpptes i förra veckan.
Mer än varannan svensk är ideellt engagerad, och engagemanget i Sverige är stabilt och i internationella mått mätt exceptionellt stort. 51 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år har gjort minst en ideell insats under de senaste tolv månaderna, och så många som varannan engagerad person gör insatser i två eller fler organisationer. En av förklaringarna till stabiliteten är civilsamhällets infrastruktur, alltså de ideella organisationer som erbjuder och organiserar engagemanget. Studien visar också att den som är ideellt engagerad tenderar i att i större utsträckning även skänka pengar eller att göra informella insatser, som att hjälpa grannar eller vänner. Detta kallar forskarna för ”det kumulativa medborgarskapet”.
Allt fler engagerar sig under längre tid
Mer än var tredje person som engagerar sig ideellt har gjort så i mer än fem år, vilket är en ökning med mer än 10 procentenheter sedan 2009. Andelen som aldrig gjort någon ideell insats är 22 procent. Andelen medlemskap bland dem som engagerar sig ideellt har minskat från 87 procent 2014 till 78 procent 2019, vilket dock fortfarande är högre jämfört med de andra skandinaviska länderna. Ytterligare en minskning syns i engagemanget i socialt inriktade organisationer. 15 procent engagerar sig i socialt eller religiösa organisationer (två kategorier som ingår i Forums medlemsbas), vilket är en minskning från 20 procent i förra befolkningsstudien som kom 2015. Forskarna menar att det inte går att säga om det är en slumpmässig avvikelse eller en början på en trend. Det finns egentligen mycket som talar för att direkta sociala insatser skulle öka, med tanke på att många organisationer vittnar om ökad utsatthet och nya målgrupper, som EU-migranter och papperslösa, vilket medfört att socialt inriktade organisationer ökat sin aktivitet. Även andelen som engagerar sig i idrottsorganisationer minskar något. Samtidigt ökar engagemanget i fritidsorganisationer till nästan samma nivå som engagemanget inom idrotten.